Börja släktforska

Släktforskningen inleds stegvis och på den här sidan presenteras dessa steg med hjälp av tio tips. Syftet med tipsen är att ge svar på hur man kan inleda sin egen släktforskning. Allt börjar med förberedelser, där man reder ut nödvändiga utgångsfakta för den egentliga forskningen. Med utgångsfakta avses exakta uppgifter om någon anförälders namn samt födelse-, vigsel- eller dödsdatum och ort. I allmänhet måste uppgifterna vara över hundra år gamla, men ofta beror det på från vilken period det finns digitaliserade kyrkböcker från rätt församling. I slutet av sidan finns noggrannare information om utbildning, rådgivning, källor och släktforskningshandböcker.

Informationssidor för att börja släktforska:

• Kyrkböckerna som källor för släktforskning

• Grundläggande källor för släktforskning

• Arkiv och bibliotek

10 tips för dig som vill börja släktforska

1. Intervjua släktingar som kommer ihåg uppgifter om släktens medlemmar och historia, men förhåll dig alltid kritisk till muntlig historia.

2. Sök efter handlingar hemma, hos dina föräldrar eller hos andra släktingar. Det kan vara till exempel ämbetsbevis, bouppteckningar eller familjebiblar med uppgifter om släktens medlemmar och deras personuppgifter.

3. Ta reda på via biblioteket, till exempel via Finna eller Genealogiska Samfundets referensbiblioteks databas, om det redan har getts ut en släktbok om din släkt. Det finns mycket släktdata också på olika plattformar på nätet, så det lönar sig också att använda sökmaskiner, såsom Google.

4. Läs om släktforskningens metoder, principer och grundläggande källor med hjälp av handböcker och internet samt delta i släktforskningskurser. Kurser ordnas av flera arrangörer och det finns också mycket utbildning på nätet. Genealogiska Samfundet i Finland har ett stort utbildningsutbud och rådgivningstjänster.

5. De grundläggande källorna för släktforskning har digitaliserats i relativt stor utsträckning och exempelvis över 100 år gamla kyrkböcker kan du ta del av i Riksarkivets Astia-tjänst och Finlands Släkthistoria Förenings digitala bildarkiv. Bekanta dig också med Samfundets nättjänster, såsom databasen HisKi, som är släktforskarens viktigaste hjälpmedel för forskning i kyrkböckerna.

6. Om du inte kan få tag på över 100 år gamla kyrkböcker, beställ ett ämbetsbevis eller en släktutredning av en församling inom den evangelisk-lutherska kyrkan, från den ortodoxa kyrkans centralregister eller från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

7. Innan du börjar registrera eller publicera släktforskningsdata, bekanta dig med bestämmelserna och anvisningarna om behandling av personuppgifter. Den här informationen hittar du lätt på Genealogiska Samfundet i Finlands sida om dataskydd.

8. Anslut dig till diskussionsgrupper om släktforskning på nätet, till exempel Genealogiska Samfundets diskussionsgrupp (Suomen Sukututkimusseuran keskusteluryhmä) på Facebook, där du kan be om råd och tips och få hjälp i problemsituationer. Följ Samfundet också på Facebook, Twitter och Instagram. På Facebook finns många olika slags släktforskningsgrupper.

9. Bli medlem i Genealogiska Samfundet i Finland genom att fylla i medlemsblanketten och gå med i en lokal släktforskarförening nära dig. Där lär du känna andra släktforskare och får ta del av den interna kommunikationen. Som medlem i Samfundet får du bland annat Medlemsbrevet Jalmari med aktuell information till din e-post en gång i månaden.

10. Inled din resa in i din släkts historia och dina anföräldrars berättelser. Bygg upp ditt släktträd bit för bit och låt dig hänföras av släktforskningen. Du får en intressant hobby som för dig på en upptäcktsfärd i dig själv.

Utbildning och rådgivning

Det finns ett stort utbud av utbildning för den som är intresserad av släktforskning - allt från grundkurser till tematiska specialkurser. För nybörjare rekommenderas en grundkurs i släktforskning, där man får lära sig de viktigaste källorna och forskningsprinciperna för släktforskning. Utöver av Genealogiska Samfundet i Finland ordnas utbildning också av bland annat lokala släktforskarföreningar. Medborgarinstituten, arbetarinstituten och sommaruniversiteten ordnar grundkurser i släktforskning.

Genealogiska Samfundet erbjuder också rådgivning om släktforskning, dataskyddsfrågor och genetisk släktforskning. I början och i problemsituationer kan man också ta hjälp av en professionell släktforskare, över vilka Samfundet har en förteckning.

• Utbildning ordnad av Samfundet
• Släktforskningsrådgivning
• Professionella släktforskare

Släktuppgifter på nätet

Släktforskningsresultat publiceras i stor utsträckning på släktforskares och släktföreningars webbplatser samt i sociala nätverkstjänster och på släktforskningsplattformar. Dessa uppgifter når man bäst med hjälp av sökmaskiner, såsom Google. 

De mest använda släktforskningsplattformarna är Ancestry.com, FamilySearch, Geni och MyHeritage. En del av de ovannämnda nättjänsterna är avgiftsbelagda och kräver registrering för att man ska få tillgång till dem. När man söker släktuppgifter på nätet ska man alltid förhålla sig kritisk till det man hittar, i synnerhet om inga källhänvisningar ges. 

Tryckta och icke-tryckta källor

Det viktigaste tryckta registret över tryckt släktforskningsmaterial är Leif Methers Släktregister (1992) över alla finländska släktpublikationer som omfattar minst tre generationer i följd med samma släktnamn. Släktregister sträcker sig till och med år 1991. Tryckta släktpublikationer som getts ut senare kan sökas i Genealogiska Samfundets referensbiblioteks databas.

Alla släktpublikationer finns ändå inte på Samfundets bibliotek, så det lönar sig att använda till exempel söktjänsten Finna, som innehåller uppgifter om samlingar och digitalt material i finländska arkiv, bibliotek och museer. Icke-tryckta ursprungliga källor, dvs. sådana som förvaras i arkiv, presenteras närmare på sidan om grundläggande källor för släktforskning.

I Genealogiska Samfundet i Finlands publikationer, såsom Tidskriften Genos och Årsskriften, har stora mängder släktforskningsresultat publicerats i mer än hundra år, så det lönar sig att bekanta sig med dem. Alla Samfundets publikationer kan läsas via SukuHaku, som hör till Samfundets medlemstjänster och kräver inloggning. Numera ger också släktföreningar och lokala släktforskarföreningar ut egna publikationer och lägger ut information om släkter på sina webbplatser.

Läs och bläddra i Samfundets digitaliserade litteratur:

• SukuHaku: Genealogiska Samfundets i Finland publikationer (kräver inloggning)

Litteratur

Det finns många handböcker som i synnerhet nybörjare inom släktforskning har nytta av. Nedan finns en lista över de nyaste släktforskningshandböckerna, av vilka en del finns tillgängliga i digitalt format i Släktforskarens nätbutik och i tryckt format på Vetenskapsbokhandeln.

• Jens Nilsson: Digitaalisen sukututkimuksen opas. Suomen Sukututkimusseuran oppaita 3. Helsinki: Genealogiska Samfundet i Finland 2016. Finns i Släktforskarens webbutik.
• Marja Huovila, Pirkko Liskola & Kari-Matti Piilahti: Sukututkimuksen käsikirja. Helsinki: WSOY 2009. Mer information, se WSOY.
• Eeva-Liisa Oksanen (toim.): Sukututkimus askel askeleelta. Helsingfors: Genealogiska Samfundet i Finland 2002. Finns i Släktforskarens webbutik.
• Markku Kuorilehto (toim.): Sukututkimuksen jatko-opas. Helsingfors: Genealogiska Samfundet i Finland 2008. Finns i Släktforskarens webbutik.
• Jens Nilsson & Mikko Kuitula: Digitaalisen sukututkimuksen opas. Suomen Sukututkimusseuran oppaita 5. Helsinki: Suomen Sukututkimusseura 2022. Online bok