SAOB: Svenska Akademiens Ordbok

Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) är en beskrivning av det svenska ordförrådet från 1521 till nutid. Den är till stor nytta för släktforskare i och med att den innehåller en hel del föråldrade eller på andra sätt sällsynta och dialektala ord med förklaringar och i rätt kontext. Orden har tagits ur både tryckta och icke-tryckta källor. För tillfället omfattar ordbokens webbversion artiklar från a till å (2022). Sökprogrammet är mycket flexibelt - man kan till exempel söka på antingen den moderna eller den historiska stavningen - men också här lönar det sig att använda jokertecken.

För släktforskare kan svårigheter uppstå i synnerhet med den juridiska terminologin i kanslisvenskan till exempel i gamla domböcker. En bra vägledning för detta är den gamla men grundliga svensk-finska ordlistan över lag- och myndighetsspråk Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto (SKS 1883), som finns tillgänglig i Genealogiska Samfundets SukuHaku-materialtjänster.

Utöver dessa finns en hel del släktforskningsordlistor av varierande omfattning och kvalitet på privata släktforskares webbplatser. Värd att nämna är professor Arno Forsius förteckning över dödsorsaker i folkmängdstabeller Kuolinsyyt vuosien 1749-1877 väkilukutauluissa.

Almanacksbyråns arkiv

Kungliga Akademien i Åbo fick en gång i tiden ensamrätt att ge ut almanackor i Finland, och samma privilegium innehas allt fortfarande av Helsingfors universitet. På Helsingfors universitets almanacksbyrås webbplats finns en digital databas med historiska almanackor, Almanacksbyråns arkiv, där man kan ta del av bland annat universitetets almanackor från 1608-1999, Finlands svenskspråkiga almanackor från 1623-1727 och kalendrar från 1300-1500-talet. På arkivets webbplats finns dessutom till exempel förteckningar över namn i gamla kalendrar. Kalendrarna är närmast en intressant kuriositet för släktforskare: där kan man kontrollera forna tiders namnsdagar och kyrkliga högtider, men de innehåller också väderprognoser och i slutet finns lärorika texter om allt från kreaturssjukdomar till potatisodling i syfte att upplysa bönderna.

Ingångssidan för Almanacksbyråns arkiv

Databasen Henrik

Databasen Henrik innehåller uppgifter om böcker och deras ägare i Borgå, Helsingfors, Tavastehus, Kajana, Nådendal, Ekenäs, Raumo, Tammerfors, Torneå, Nystad, Åbo och Uleåborg före år 1810. Uppgifterna är överförda från bouppteckningsinstrument och auktionsprotokoll. Dessutom finns uppgifter från Lappvesi sockens bouppteckningar. Även om databasen främst är till nytta vid bok- och lärdomshistorisk forskning, utgör uppgifterna om böckernas ägare också en omfattande personhistorisk helhet. Med hjälp av databasen kan man exempelvis studera hur böckerna har övergått från en ägare till nästa. De dedicerade böckerna berättar därtill om den andliga miljön och bildningen under gångna tider.

Sukutilat Webissä

Sukutilat Webissä är en databas med uppgifter från gamla tryckta hemmansmatriklar. Uppgifterna om enskilda hemman är knapphändiga, men innehåller i bästa fall bilder och information om hemmanets tidigare ägare, byggnader och odlingsväxter. Man bör beakta att databasen inte innehåller uppgifter om alla hemman i Finland och att den inte kan användas som källa för systematisk forskning om jordbrukshistoria. De hemman som togs med i matriklarna representerade eliten bland jordbruken, och många av de publicerade uppgifterna har tagits med endast för att förhållandena eller produktionen på hemmanet på något sätt var exceptionella och exemplariska.